Skolsegregation – forskning om Danmark

I en stort uppslagen artikel i danska Politiken diskuterades i veckan segregationen i skolan – ett hett ämne, precis som i Sverige. En analys från AE, Arbejderbevægelsens Erhvervsråd (samarbetsorgan till danska LO), visar att

  • mellan 2007 och 2015 har antalet ”elitskolor” fördubblats – från 41 till 92 skolor
  • antalet ”underklasseskoler” har stigit med 30% – det finns nu 50.

På en elitskola har mer än hälften av barnen föräldrar med årsinkomster på 800 000 eller mer. på skolan i topp har 75% av eleverna föräldrar i denna kategori. En underklasseskole defineras som att minst 1/3 av elevernas föräldrar är arbetslösa minst 4/5 av året.

Två forskare menar att förändringarna dels beror på att familjer med höga inkomster i ökande utsträckning bosätter sig på samma ställen, och dels på att resursstarka föräldrar numera oftare gör medvetna skolval. ”Det har blivit vanligare att föräldrar inte vill att deras barn ska gå i en skola där det är många resurssvaga barn, eller där kanske 30-40% av eleverna har annan etnisk bakgrund än dansk.” Många kommuner har försökt sprida ut eleverna på artificiella sätt, men det har i stort sett varit ”effektlöst”.

Är detta ett problem? För samhället är det ett problem, och för barnen på ”underklasskolorna” är det ett problem – de får inte samma hjälp av att bli ”lyfta” av resursstarka barn och blir därför inte ”lika duktiga som de kunde ha blivit”.

(Att det inte är lämpligt att använda resursstarka barn som hävstänger för andra barn lämnar jag därhän just nu: om det är en bieffekt är det inget problem, men det får inte vara en huvudsak.)

Men är det då ett problem för eleverna i elitskolorna? Ja och nej: de får en inskränkt världsbild, menar forskarna, men – och det här är det viktiga – ”det är mycket troligt att de klarar sig bra i skolan”.

Precis det här är det viktigaste för föräldrar. De vill att deras barn ska klara sig bra i skolan – om deras barn sedan får en inskränkt världsbild så tänker man att det kan man lösa på fritiden, eller att de får uppleva det senare i livet ändå. Därför räcker det inte med att vädja till föräldrars idealism för att få en blandad skola: resursstarka föräldrar måste se att deras barns skolgång inte blir sämre genom att gå i en blandad skola. Det kommer de inte att göra så länge de upplever (rätt eller fel) att ”dåliga” skolor lägger stort fokus på t ex undervisning i svenska för att många inte har svenska som modersmål, eller så länge klassrummen är mer högljudda än deras ideal om hur ett klassrum skall se ut.

Det är där vi måste börja. Det går att skapa en skola som både resursstarka och resurssvaga barn får stimulans och trivs i, men det kommer inte att lyckas om det bygger på tvång. Åtta års arbete med skolantagning i England har lärt mig mycket om hur det går att hitta kreativa kryphål för att komma in på ”rätt” skola. Många resursstarka föräldrar kommer hitta detta om vi försöker ”tvångsblanda” elever – andra kommer flytta. Fokus måste ligga på att visa att skolan kan vara ett bra ställe för alla. Och då måste vi börja med att skapa denna skola – det är inte alltid där vårt fokus ligger idag.

Länk till analysen: https://www.ae.dk/sites/www.ae.dk/files/dokumenter/analyse/ae_overklasseskoler-er-et-hovedstadsfaenomen.pdf

Artikel i Politiken: http://politiken.dk/indland/uddannelse/art6182701/Rige-og-fattige-b%C3%B8rn-klumper-sig-sammen-p%C3%A5-hver-deres-skoler

Annonser

En reaktion på ”Skolsegregation – forskning om Danmark

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s