”Value added” för att jämföra skoleffekt

Jag har fått en hel del kommentarer om mitt inlägg ”Att mäta skolframgång” (https://asamelander.wordpress.com/2015/04/12/att-mata-skolframgang/) där jag skrev om vikten av att inte enbart mäta ”andelen godkända elever”, utan att även se hur långt en skola får sina elever att komma jämfört med deras utgångspunkter (”value added”). Jag menar att det svenska sättet att enbart mäta andelen godkända kan leda till att skolor fokuserar enbart på elever som ligger på gränsen till E, och inte på samma sätt försöker motivera t ex elever med ”C” att nå längre.

Några menar att initiativ för att försöka mäta ”framsteg” (progress) bara innebär fler tester som inte gynnar eleverna. Men value added måste inte nödvändigtvis innebära fler tester: med välskrivna riktlinjer för t ex literacy går det bra att låta lärare – och helst inte en enskild lärare, utan minst två – göra värderingar av var en elev ligger t ex i sin läsutveckling. Detta kan även göra att skolan får en bättre överblick över vad olika elever behöver stöd med.

Per Kornhall skriver på Skola och Samhälle om att value added inte bör användas för att mäta lärarprestationer:

”I USA har man här använt så kallade value added models. Man menar sig att genom att mäta elevers ingångsvärde och deras utgångsvärde ska man få ett mått på varje lärares effektivitet. Men problemet är att detta inte låter sig göras utan en omfattande prov- och testverksamhet som i sig påverkar verksamheten negativt. Faktum är att det är så svårt att göra detta att det amerikanska statistikerförbundet har utfärdat en direkt varning för att använda value-added modeller för att belöna/bestraffa lärare.”

http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skola/per-kornhall-hur-kan-skolor-bli-battre-pa-att-bli-battre/

Den value added jag skriver om handlar om att mäta skoleffekter, och inte enskilda lärare. Value added bör inte användas som huvudsaklig faktor för lärarlöner. Men något måste göras för att få bort stämpeln att skolor i utanförskapsområden är ”dåliga” utan att man reflekterar över deras ibland mycket svåra utgångspunkter.

Skottland har just bestämt att de kommer införa ett nytt system av nationella, standardiserade tester för att det skall gå lättare att jämföra ”performance” i skolor. Lärarfacken protesterar – de menar att det kommer att leda till ”league tables” (tabeller som används för att se vilka skolor som är bra), och kritiserar att de inte har konsulterats.

https://www.tes.com/news/school-news/breaking-news/nicola-sturgeon-announces-plans-introduce-national-testing-scottishv

Jag är övertygad om att det skulle gå att införa någon mätmetod för att kunna se hur mycket olika svenska skolor ”tillför” sina elever. Jag tror att det skulle leda till att en del skolor som anses ”dåliga” visar sig göra stor skillnad – och en del skolor som anses ”bra” skulle visa sig faktiskt inte tillföra så mycket jämfört med utgångspunkten. Tillsammans med initiativ för att se till att alla skolor möter alla elevers behov (inklusive ambitiösa elever, eller barn till föräldrar som tycker att deras barn är högpresterande) skulle det kunna leda till att en del ”dåliga” skolor skulle bli mer populära.

Men självklart bör initiativ av denna typ planeras och genomföras i samråd med lärare och skolpersonal, och inte komma som ett beslut uppifrån.

Annonser

En reaktion på ””Value added” för att jämföra skoleffekt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s