Analyser av elevresultat

Jag får många frågor om hur man arbetar med att analysera elevresultat i England – och varför.

Elevresultaten är själva grunden för skolarbetet. Genom att kontinuerligt (hela tiden, faktiskt) ha koll på var en elev befinner sig i t ex läsutvecklingen så blir det enkelt att se var ytterligare stöd behövs. Flera undersökningar har visat att en elev som läser tillsammans med en vuxen bara 20-30 minuter extra i veckan kan förbättra sin läsning väldigt mycket på bara en termin (och det finns tre terminer i England). De som kommer ifatt snabbt tappar inte sugen.

Detta handlar inte om att man hela tiden utsätter eleverna för tester. Det räcker normalt med att lärarna får tid att uppskatta behovet. Från #Skolresan i SvD om en skola i Hackney:

”På ett upptejpat ark i lärarrummet sitter post-it-lappar med alla elevers namn, sorterade utifrån läsförmåga och årskurs. En snabb blick och varje lärare vet exakt hur varje barns läsning fungerar just nu. På andra väggen, likadana lappar men ämnet är matematik. Sackar någon efter, blir det omedelbar specialträning.”

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skolresan-inga-ursakter-i-londons-skolor_4425615.svd

Utöver att man mäter resultaten och jämför dem över hela landet (se https://asamelander.wordpress.com/2015/04/12/att-mata-skolframgang) analyserar man även resultaten för olika grupper: Hur går det för pojkarna? Flickorna? Elever som inte har engelska som modersmål? Elever som får gratis skolmat (vilket man får från 8 års ålder om hushållet har väldigt knappa inkomster – dessförinnan får alla numera gratis skolmat)?

Många svenskar blir förvånade över att man även mäter skolresultat per etnisk grupp. Alla skolor har statistik över hur det går för ”Turkish and Kurdish boys” eller ”Black Caribbean girls”. Varför är det relevant – inte finns det någon inbyggd skillnad i hur det borde gå för olika etniska grupper i skolan?

Absolut inte. Däremot är det, tyvärr, lätt hänt att man omedvetet har högre förväntningar på en ”white middle-class girl” än en ”black Caribbean boy”. Och det måste motverkas. Förväntningar på hur det kommer gå för en elev har mycket stor betydelse och därför är det viktigt att varje skola ser till att man inte bidrar till en kultur där man ursäktar en elevs, eller till och med en grupps, resultat med att de har sämre förutsättningar. Genom att ha statistik över hur det går för olika grupper kan man se hur en enskild skola lyckas med sitt uppdrag att se till att alla elever når sin potential, oavsett utgångspunkt.

Det är inte sällan jag ser antydningar till att svenska skolor förklarar sämre resultat med faktorer som elevernas bakgrund. Det kommer alltid finnas skillnader mellan hur långt olika elever når – men det är skolans sak att se till att varje enskild når så långt han/hon kan komma, oavsett bakgrundsfaktorer. De får aldrig vara ursäkter.

Och det är samhällets/kommunens sak att se till att skolan får förutsättningar för att utföra detta arbete – genom att till exempel se till att skolan kan koncentrera sig på undervisning och att annan personal tar hand om andra problem.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s