Skolor på religiös grund?

I England har det funnits skolor på religiös grund länge. Hela skolsystemet bygger på att kyrkorna från början tog ansvar för barns utbildning. På 1940-talet när systemet blev mer uniformt gavs det löfte till kyrkorna att de skulle få fortsätta ha inflytande. I många mindre samhällen och byar finns idag bara religösa skolor, som då styrs av den protestantiska eller katolska kyrkan. I dessa fall är utbildningen ofta inte särskilt präglad av den kyrka skolan tillhör – även om de flesta engelsmän har deltagit i ”nativity plays”, ett julspel om Kristi födelse, under sin skolgång (och det finns upprörda känslor kring vem som bestämmer vem som får spela Maria… http://www.mumsnet.com/Talk/am_i_being_unreasonable/a1082512-To-Dread-Nativity-Plays).

Sedan länge finns även judiska skolor. I Hackney, där jag arbetade i många år, finns en mycket stor ortodox judisk minoritet som i mångt och mycket står utanför det vanliga samhället. När pojkarna fyller 13 lämnar de den ”vanliga” judiska skolan för att istället gå i yeshivas, skolor där de huvudsakligen studerar the Torah och andra för dem heliga skrifter. Flickorna går kvar några år till. De träffar aldrig barn som inte är ortodoxa judar.

Antalet muslimska skolor växer också. Precis som i Sverige finns det hos en del en rädsla för fundamentalistisk islam. Förra året avslöjades att ett antal skolor i Birmingham hade infiltrerats av fundamentalister: http://www.bbc.co.uk/news/education-27024881

Även i Hackney finns spänningar mellan den ortodoxa judiska gruppen och den övriga befolkningen. Eftersom ortodoxa judar inte använder bilar på lördagar för att ta sig till synagogan anser de att de måste bo inom gångavstånd. I en tät och dyr stadsdel, som Hackney är, är det svårt för dem att få en bostad i rätt område (att det ofta bara är kvinnorna som arbetar, och att de ofta får många barn hjälper inte), och trycket har varit hårt på Hackney kommun att godkänna utbyggnader som t ex täcker hela trädgårdar eller utbyggda vindar som skymmer. Detta uppskattas ofta inte av den icke-ortodoxa befolkningen.

I Sverige har utvecklingen gått åt motsatt håll: från att skolan har varit helt sekulär finns idag ett stort antal friskolor på religiös grund; varav många är liberala och accepterar elever med olika bakgrund. Det finns dock även svenska skolor som är hårt styrda av olika religiösa samfund.

I England har debatten kring religiösa skolor ökat. Vad innebär det för ett samhälle att olika grupper av människor aldrig möts? Vad innebär det för ett barn att växa upp i en grupp som är hårt styrd, där han eller hon sällan eller aldrig får möta andra åsikter och sätt att leva? ”Community cohesion” – eller den ökande bristen på det –  har blivit ett alltmer citerat uttryck.

Detta borde vi även diskutera i Sverige. Idag finns brottstycken till debatt, bland annat vad gäller Plymouthbrödernas skola i Småland:

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-en-skola-i-plymouthbrodernas-regi-ar-en-skola-mot-kunskap/

Vi bör ta debatten innan antalet religiösa friskolor gör det svårt att agera, som i England. I England försvaras skolorna både av kyrkorna, förstås, men även av resursstarka föräldrar som i vissa områden genom att ”bli troende” ett par år innan äldsta barnet börjar skolan skaffar sig en gräddfil till en bra utbildning.

http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/jun/07/trojan-horse-infiltration-faith-schools-secular-education

Det gynnar ingen att barn inte får möta olika uppfattningar. Det finns gott om fritid för att ge barn den religiösa uppfostran man anser vara bäst.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s