Hur är det i Danmark?

Dansk skola är ganska lik den svenska, men det finns skillnader. Personligen upplever jag att den danska skolan i större utsträckning accepterar att människor är olika, och att det därför finns olika typer av utbildningar, och olika skolformer.

Skolplikt råder från man fyller 6 till 16 års ålder. ”Folkeskolen” är 9-årig, men det finns ett frivilligt tionde år för elever som behöver ett extra år på sig för att bestämma sig vilken typ av vidare utbildning de vill fortsätta på. Alla läser där danska, engelska och matematik, och därutöver kan man välja både praktiska och teoretiska ämnen. Det finns också möjlighet att provgå en utbildning som man funderar på att följa senare, till exempel lärlingsutbildningar. Detta tycker jag borde vara ett utmärkt alternativ även i Sverige för elever som dels kan behöva tid att repetera grundskolan, dels kan få lite längre tid på sig att fundera över vad man vill göra.

Antalet elever per klass får inte överstiga 28, men majoriteten av skolor har i genomsnitt 20 eller färre elever. Det är tillåtet, men ovanligt, att en elev får gå om ett år, alltid med förälders samtycke.

Privatskolor har varit vanliga länge – ungefär 13% av alla grundskoleelever går i privatskolor, som får statsbidrag, men föräldrarna betalar också en del. Avgiften på en helt vanlig privatskola i Köpenhamn som jag tittade på är idag 1700 DKK per månad. Det finns också ett stort antal internatskolor (260) för barn mellan 14 och 18 år.

Kristendomskunskap är ett eget skolämne och är obligatoriskt i alla årskurser (utom det år man konfirmeras). Detta brukar förvåna i Sverige. Konfirmationsläsningen är också mer integrerad än i Sverige.

Hemundervisning är tillåten – det råder plikt att man undervisas, men inte hur.

En annan stor skillnad är att alla grundskoleelever har avslutningsprov när de slutar nian. Alla skriftliga prov rättas centralt, till skillnad från i Sverige, där nationella prov rättas av respektive lärare. Det danska systemet förefaller mig avsevärt rättssäkrare.

Alla elever måste prövas i sju ämnen. Fem är obligatoriska för alla: skriftlig och muntlig danska, skriftligt prov i matematik och muntliga prov i engelska och naturvetenskap. Därutöver tar man två prov i ämnen som slumpas fram, ett humanistiskt och ett ytterligare naturvetenskapligt.

Det som motsvarar den svenska gymnasieutbildningen är uppdelat i olika former: dels det teoretiska, högskoleförberedande ’gymnasiet’, och dels olika former av ungdomsutbildningar som leder mer direkt till arbeten.

Den svenska debatten om att alla borde gå ett högskoleförberedande gymnasieprogram finns inte i Danmark.

Personligen föredrar jag det danska systemet. Som jag har skrivit tidigare kan jag inte se nyttan av att vi låtsas att alla är ämnade för högre studier – jag tror inte det leder till en gynnsam studiesituation för vare sig lärare eller elever. Däremot är det utomordentligt viktigt att alla får möjligheter att göra något vettigt – som en ungdomsutbildning t ex, och att möjligheten finns att senare läsa in studieförberedande gymnasium om man så vill.

Annonser

En reaktion på ”Hur är det i Danmark?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s