Rättvis skolantagning – använd ”banding tests”

Intaget till Hackneys secondary schools (11-16-skolor) baseras på tanken att alla skolor skall ha elever på alla nivåer. Detta skiljer sig skarpt från den svenska modellen, där gymnasieantagningen i många områden baseras på betyg; det vill säga varje skola antar elever baserat på grundskolebetyg. Detta gör att eleverna som börjar på skolan har liknande betyg – men detta behöver inte betyda att kunskaperna är likvärdiga. Problematiken kring att olika skolor (olika lärare!) inte sätter exakt samma betyg vid visade kunskaper x är välkänt. Många studier har visat att även nationella prov betygssätts på olika sätt av olika lärare.

I Hackney var inställningen tvärtom: alla skolor borde ha ungefär samma intag av elever så att risken är mindre att det skapas ”sink schools”, det vill säga skolor som ingen vill gå på för att resultaten anses vara för dåliga. Därutöver anses det att det är positivt även för lärare och skolan i sig att ha ett brett spektrum av elever.

Hur fungerar då denna antagning?

Sista året i primary school (6), när eleverna är 10-11 år gamla, skriver samtliga ett ”Cognitive Abilities Test”. Detta är ett ”förmågetest”; där tanken är att det skall visa vilken potential eleven har, och det baseras inte på kunskaper. Det finns en del som handlar om verbal reasoning (ordrelaterad), en non-verbal reasoning (icke ordrelaterad) och en quantitative del. Man skulle kunna kalla det ett sorts IQ-test (med reservation för att det är omöjligt att säga exakt vad man menar med IQ). Här kan man läsa mer om dem:

http://www.gl-assessment.co.uk/products/cat3-cognitive-abilities-test-third-edition

http://www.theschoolrun.com/what-verbal-reasoning

http://www.theschoolrun.com/non-verbal-reasoning

Maxresultatet på detta prov är 140.  Samtliga elever får ett resultat som motsvarar deras nivå (120, 96 eller 102 t ex). Det är viktigt att poängtera att eleverna själva inte får veta detta resultat – det är något som används för antagningen, men det finns inte tillgängligt varken för skolan eller föräldrarna. På antagningsbeskedet står det dock vilket antagningsband en elev hamnade i vid varje skola (det kan skilja sig åt).

Sedan söker alla elever till de skolor de vill. Alla ansökningar per skola sammanställs och rangordnas efter resultat. Man räknar hur många ansökningar som kom in (t ex 1000). Alla dessa ansökningar rangordnas sedan efter vilket resultat eleverna fick och man delar in dem i fyra ”band”. Det innebär att de 250 elever som hade högst resultat kommer i band A; de nästa 250 i band B, de nästa 250 i band C och de 250 som hade lägst resultat på banding testet kommer i band D.

Om skolan har 200 platser så innebär det att den skall anta 50 elever i varje band. Man tittar återigen på eleverna i varje band och erbjuder platser till de 50 som bor närmast skolan. Nu spelar det ingen roll om en elev hade högst eller lägst resultat inom sitt band – alla i band A behandlas likadant och alla i band D behandlas likadant.

Detta innebär att varje skolas intag har lika många elever i varje band. Självklart kan det variera lite vilken nivå eleverna har eftersom det kan skilja sig åt vilka som söker till en skola. Om t ex en skola har väldigt många som söker som har goda resultat så blir grupperna därefter också – se en förenklad förklarning nedan. I exemplet har jag endast tagit med resultat i ”jämna” tal för enkelhets skull, men självklart kan man få även resultaten 107, 92 och 119 t ex också.


Skola A – totalt 1000 ansökningar till 200 platser.
Resultat Antal elever som sökte till skolan
140 0
≥135 20
130 40
125 80
120 110
115 90
110 80
105 80
100 90
95 90
90 70
85 70
80 80
75 50
≤70 50
Skola B – totalt 800 ansökningar till 200 platser.
Resultat Antal elever som sökte till skolan
140 0
≥135 10
130 20
125 40
120 60
115 70
110 80
105 120
100 60
95 50
90 40
85 50
80 100
75 60
≤70 40

Genomsnittsresultatet bland de som sökte till respektive skola skiljer sig åt:

Skola A: 102.1

Skola B: 99.4

Det innebär att de band som skolornas intag baseras på kommer att skilja sig åt:

Skola A – antagningsband (1000 ansökningar).
Band Vilka resultat har de som ingår i bandet?
A (de 250 elever som hade bäst resultat) 140-120
B 115-105
C 100-90
D (de 250 elever som hade sämst resultat) 85 eller lägre
Skola B – antagningsband (800 ansökningar).
Band Vilka resultat har de som ingår i bandet?
A (de 200 elever som hade bäst resultat) 135-115
B 110-105
C 100-85
D (de 200 elever som hade sämst resultat) 80 eller lägre

Skolornas intag kommer därmed att skilja sig något åt, men jämfört med alla de som sökte till skolan så är de antagna eleverna representativa.

Att elever på alla ”förmågenivåer” finns i varje skola innebär också att alla skola har krav på sig att se till att de kan möta alla elevers behov. Nivågruppering är standard i några ämnen på i princip alla secondary schools (11-16 år) och ibland i alla ämnen. Det finns för- och nackdelar med nivågruppering, men den väldigt ensidiga svenska synen på detta som något enbart negativt ser jag inte i internationell forskning.

Annonser

2 reaktioner på ”Rättvis skolantagning – använd ”banding tests”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s